JL Fantasy

Den djupare meningen med Fantasy0

03 november 2021

I detta inlägg tar jag mig an den kanske djupaste frågan som jag hittills berört på bloggen. Vilken plats har fantasy i vårt kollektiva medvetande och vad är egentligen meningen med fantasy?

Den djupare meningen med fantasy

Förra veckan lyssnade jag på ett samtal mellan David Fuller och Damien Walter. Samtalet handlade om Dune-serien och om sci fi-genrens djupare mening. Walter menade att sci fi-genren är en symbol för mänsklighetens utåtriktade och framåtsyftande medvetande. Genren speglar den bild vårt samhälle har av framtiden - huruvida den är på väg att bli utopisk eller dystopisk. Om det skrivs mycket dystopier kan det med andra ord vara ett tecken på att något är fel, i en kollektiv bemärkelse, i vår egen samtid. Han menade vidare att genren även speglar mänsklighetens ständiga kamp mot dess närmiljö, mot den teknologiska utvecklingen och mot tidens påverkan. Den ställer frågor om vad miljön och tekniken gör med oss och vad det betyder att vara människa när omgivningen förändras.

En fråga som slog mig var: om detta är meningen bakom sci-fi, vad är då den djupare meningen bakom fantasy? Vilken roll har fantasy som genre för oss? 

Jag tror inte att jag kan ge ett lika djupgående svar på frågan som Walter, men detta är mina tankar.

Sigurd slaying Fafnir

Sigurt Fafnesbane dräper draken Fafner (Från ca år 1000)

  

Fantasy är en sekulär ersättning av den religiösa myten

Vad är fantasy? Det vanligaste svaret man brukar få är att fantasy är en genre som innehåller magi, andra övernaturliga ting och som ofta utspelas i helt fiktiva världar. Detta till skillnad från sci-fi, och så gott som alla andra genrer, som oftast tar avstamp i vår egen historia och som utspelar sig i en framtida värld som skulle kunna vara vår. Denna inramande beskrivning av fantasy är förvisso helt rätt, men den berör inte vilka typer av frågor som genren vanligtvis ställer och den tydliggör inte heller att fantasy som en genre är mer än bara dess inramning. 

På grund av att genren har möjligheten att visa övernaturliga ting blir fantasy ofta en genre som kretsar kring myter. Berättelser som vi ofta inte helt kan greppa, då det inte helt och hållet vilar på rationalitet, men som betyder något för oss på ett djupare plan, ungefär som religioner. Religiösa myter har dock en stor del av västvärldens befolkning lämnat bakom sig, på gott och ont. I och med att fantasygenren och religion rör sig inom liknande ramar fyller den också till viss del det gud-formade vakuum som sekulariseringen av vårt samhälle har skapat för många.

Fantasy berör därför som en genre både omedvetet och medvetet religiösa teman oftare än andra genrer. Detta tar sig uttryck genom att bland annat måla upp det goda och det onda, det ljusa och det mörka, de strukturfrämjande och de kaosartade krafterna. Men även genom att brottas med frågan om vad det egentligen innebär att vara en god moralisk människa. Precis som religioner gör. Hur överkommer vi våra skuggsidor och blir den bästa versionen av oss själva? Hur lever vi meningsfulla liv där vi tar ansvar för oss själva och för vår värld? Vad är godhet och vad är ondska? Fantasy är en genre som ställer stora frågor. I förlängningen ställer den därför också stora krav på författare och deras förmåga att förmedla komplexa bilder och frågor på ett tillgängligt och engagerande vis.

Beowulf dör efter att ha besegrat draken

Beowulf dör efter att ha besegrat draken (Från ca år 700). Målning av John Henry Frederick Bacon

  

Fantasy vänder sig inåt med hjälp av sina övernaturliga ramar

Fantasy blickar inåt och tillbaka på vårt förflutna, även om det ofta är i en fiktiv sekundärvärld snarare än i en verklig historisk form. Den ger oss också i bästa fall en bild av vad vi gjort fel och vad vi kan göra annorlunda för att vara mer moraliska. Den belyser, med hjälp av vidsynta miljöbeskrivningar, udda kulturer och magiska krafter, vad en människa är och kan vara - även om dess omgivning är uppseendeväckande eller rubbad. 

Genren ställer ofta omgivningen på sin spets och gör med magins hjälp en människa till en protagonist som kan förändra hela världen. Fantasy har därmed i grunden ett positivt budskap för hela mänskligheten, men också för varje given individ. För även en liten hobbit eller en vanlig bondpojke kan göra skillnad. Fantasy visar att det finns en önskan djupt inom varje människa - ett hopp om att varje individ ska kunna utvecklas och förvandlas till det bästa han eller hon kan vara. Den säger att kraften finns där inom oss, redo att slunga oss framåt mot det som behöver göras för att världen ska bli bättre. Ingen annan genre visar så tydligt resan från vad det är att vara ung till vad det är att bli vuxen. 

Genren belyser även att människor ständigt letar efter hjältar som kliver fram och gör det som behöver göras. Att vi ser upp till människor som tar steget från att enbart glida med till att ta ansvar. Människor som vågar göra skillnad även när vägen framåt inte alltid är tydlig.

Jag vill också sträcka mig så långt att säga att ingen annan genre har i sin natur överlag en så positiv syn på världen och på vad det innebär att vara människa. (Joe Abercrombie, Mark Lawrence och Robert E. Howard skulle dock kanske inte hålla med om detta). Vi kan alla bli hjältar som rider ut och gör världen till en bättre plats - vad kan vara ett mer positivt budskap än det?

Tiamat

Marduk slåss mot draken Tiamat (Från Babylonien ca 1800 f.kr.)



Skrivrädslor0

09 augusti 2021

I det här inlägget berättar jag om mina skrivrelaterade rädslor och hur jag resonerar för att överkomma dem.

Skrivrädslor
  

Under mina första år som aspirerande författare kände jag ett ständigt obehag kring mitt skrivande. Jag upplevde att jag var i konflikt med mig själv, med min familj och med mitt jobb. Jag försökte klämma ut varje skrivminut jag kunde ur dagen. Blev frustrerad när jag inte fick den tiden, frustrerad när något annat kom i vägen och allra mest frustrerad på mig själv för att jag ibland inte ville skriva när tiden väl fanns. Jag hängde upp mig för mycket på mina rädslor, samtidigt som jag inte riktigt visste vad de var och absolut inte hur jag skulle hantera dem.

Rädslor är något som både nya och etablerade författare brottas med. Vi kanske inte har samma rädslor, men alla kämpar vi med något. Mina rädslor är inte särskilt unika. Här är några av dem. Du känner säkert igen dem.

  • Jag skriver inte tillräckligt bra.
  • Jag och det jag skriver är inte tillräckligt intressant.
  • Jag kommer aldrig att bli tillräckligt bra.
  • Jag måste skriva mer än vad jag gör.
  • Jag kommer göra mig till åtlöje när jag väl blir färdig. 

Under åren har mina skrivrädslor kommit och gått, utvecklats och förändrats. När jag listade upp mina rädslor inför det här inlägget insåg jag att nästan alla bottnade i en och samma känsla. En känsla som jag alltid har burit på, redan när jag fick mina första bokidéer. Den var anledningen att jag sköt upp att börja skriva, i över 15 år.  

Än idag är samma känsla fortfarande källan till de flesta av de negativa tankar jag bär på. Den kommer i lite olika former men är i grund och botten en rädsla för att kvalitén på det jag skriver inte ska vara bra nog och i förlängningen, att jag inte ska vara bra nog. Jag är rädd att jag inte ska kunna skapa det jag vill att berättelsen ska vara, det jag känner att den kan vara, det jag känner att den behöver vara för att detta ska ha en chans att bli mer än bara en hobby.

  
Fear
  

Allting som är nytt är ett steg in i det okända. Vi skriver det som dyker upp i våra huvuden. Vilket kan bli en känslomässig utmaning när vi inte lyckas forma tankarna till sammanhängande ord. Plötsligt börjar vi tvivla på vår egen förmåga. Detta tvivlande kan sedan ta många olika former. Nedan beskriver jag några sätt på hur jag försöker bemöta min rädsla för att inte räcka till.

 

Valka ditt sinne

Om du tillåter dig själv att ge upp för att du inte är tillräckligt bra, för att du inte kan tillräckligt mycket, för att du inte tränat tillräckligt. Då kommer du fastna vid första bästa motstånd och aldrig åstadkomma någonting i livet. Man kan inte vara ”perfekt” innan man ens försökt att vara. Valka ditt sinne. 

Mina bokidéer kommer förmodligen aldrig bli lika bra på papper som jag upplever att de är i mitt huvud. Det krävs mod för att våga skapa något och visa det för världen. Det är lättare att inte försöka. Att drömma, men inte leverera. Men bättre en ofullständig berättelse i text än ett perfekt mästerverk i drömmen. 

The impediment to action advances action. What stands in the way becomes the way - Marcus Aurelius 

  

Skriv, skriv, skriv och skriv

Hur blir man bättre på något? Man bara gör det. Man sätter sig ner vid sitt skrivbord och skriver. Man sitter inte och väntar i 15 år som jag gjorde. Väntar på den där dagen då man plötsligt ”mognat” till den grad att man helt plötsligt kan uttrycka de där idéerna man har inom sig.

Man måste överkomma det som Steven Pressfield kallar för resistance.  Det där motståndet, med tusen olika ansikten, som hela tiden uppenbarar sig och gör att man inte sätter sig ner vid sitt skrivbord och skriver.

Det bästa ordet jag stött på som sammanfattar det här är att man behöver mer assiduity, eller assiduousness. En hopslagning av orden ass och duity. Man behöver flit, pliktkänslan att fortsätta tvinga sig själv att sätta sig ner på röven framför skrivbordet, trots att man inte känner för det.

Nothing will work unless you do – Maya Angelou 

  

Skapa en prioriteringslista

När man funderar på om man skulle kunna göra mer måste man ha i åtanke att man alltid kan jobba lite hårdare. Alltid sova lite mindre, studera lite mer, umgås lite mindre med sina vänner och med sin familj.

Men att göra det kommer också med ett pris. Det priset kan vara olika för olika personer. I mitt fall har det främst inneburit att jag inte varit lika närvarande för min familj. Det gäller att hitta en balans som fungerar för dig. Om du inte kan reda ut detta kommer du alltid vara i konflikt med dig själv. Vad och hur mycket är du villig att offra för att bli bättre?

If you want better results, then forget about setting goals. Focus on your system instead – James Clear  

  

Jämför med dig själv, inte med någon annan

Jag är inte stolt över att säga det, men ibland kan jag bli lite modfälld när jag ser en annan svensk fantasyförfattare ge ut ytterligare en ny bok. Samtidigt som jag själv harvar på och inte tycks kunna bli färdig ens med min första.

I stunder som dessa påminner jag mig själv om att de inte lever mitt liv. De har inte haft samma uppväxt, samma intressen och absolut inte samma fallenhet (eller brist därpå) för skrivande. Det är inte meningsfullt att jämföra sig själv med andra. Det kommer alltid finnas massor av författare där ute som är bättre än du.

Bättre är att jämföra dig med dig själv. Med den du var igår. Det kan vara svårt att se sin egen utveckling i stunden, särskilt när man tittar ut och jämför sig med andra författare. Men om du sätter dig ner och tittar tillbaka på texter som du skrivit för flera år sedan tror jag att du kan se skillnad. Och om du inte kan se någon förbättring, fundera då på, vad du kan göra annorlunda för att utmana dig själv?

We often dismiss small changes because they don't seem to matter much in the moment - James Clear 

  

Lägg inte energi på sådant du inte kan påverka

Kom ihåg att det du skriver inte är för alla. Tänk vad hemskt det vore så, att alla gillade samma saker. Tänk vad enkelspårigt och dystopiskt livet skulle vara.

Vad gör man åt dem som skrattar åt det man försöker göra? De som inte ser allt slit du lagt ner. De som kommer med kommentarer som svider lite extra hårt.

Lyssna på det de säger, se om det finns något du kan lära dig av det och strunta i resten. Ta det inte personligt. Kom ihåg att du inte skriver för alla. Lägg inte energi på sådant du inte kan påverka. Oavsett hur bra du skriver så kommer det alltid finnas de som inte gillar det du skriver.

The more we value things outside our control the less control we have - Epicurus

  

Perfektion finns endast i nuet

Ett ofullständigt men färdigställt verk bättre än ett perfekt luftslott i drömmarna.

Perfektion finns endast i nuet. Varje stund är ny, därför är perfektion aldrig permanent. För att bättre kunna se den borde vi därför sträva efter uppmärksamhet, snarare än perfektion.

We do not need to be perfect to make progress - Chriss Voss

  

Se det positiva

Slutligen tänker jag också att denna oro över att inte göra tillräckligt, över att inte vara bra nog, att man inte utvecklas tillräckligt fort. Den oron behöver inte enbart vara negativ. Oron kan vara en drivkraft. Få en att fortsätta vilja utvecklas. Det kan hålla en alert och fokuserad på ens mål och ens rutiner. 

Kanske är det bra att inte bli helt nöjd. Om man blir för nöjd försvinner friktionen. Kanske är det bra att hela tiden ligga precis bortom det som känns bekvämt. Att våga utmana sig själv så att man inte blir tråkig och förutsägbar.

Kanske är mina rädslor mina bästa vänner. Bara jag lär mig att leva med dem.

For the artist to attach himself to his work, or identify himself with it, is suicidal. An artist should be able not only to spit on his predecessor’s art, or on all works of art, but on his own too – Henry Miller    

-------

Vilka är dina rädslor?


Fem icke-skrivrelaterade råd för att bli utgiven0

08 juni 2021

Hur blir man utgiven av ett större förlag, som söker kompetenta och välrenommerade författare, när man inte är utgiven sedan tidigare?

Fem icke-skrivrelaterade råd för att bli utgiven

Det är många författare, lektörer och förlag som pratar om hur man kan förbättra sitt manus så att ens chanser att bli utgiven ökar. Detta är bra, självklart måste manuset vara så bra man kan göra det innan man skickar iväg det. Men det är inte allt man kan göra. Det finns andra perspektiv att lyfta som inte får lika mycket uppmärksamhet i sociala medier i Sverige. Om man spenderar all sin tid på att förbättra sitt manus, men ingen tid på annat, missar man att ta en del enkla poänger.

Och ja, jag är väldigt medveten om att jag själv fortfarande inte är utgiven, vilket man kan se på olika sätt.

  1. Att jag inte vet var jag pratar om. Ni har troligtvis inget att lära ifrån mina råd.
  2. Jag befinner mig mitt i processen att bli utgiven och har varit det i snart 10 år. Under den tiden har jag varit aktiv i att ta in intryck från alla tänkbara håll som jag hoppas ska hjälpa mig att bli utgiven. Om man ser det ur det perspektivet, är jag något av en expert.
  3. Eller... att sanningen ligger någonstans där emellan.

 

Mina fem icke-skrivrelaterade råd

  1. Omge dig med välrenommerade författare och förläggare. Det finns den här drömmen om att "min bok kommer att vara så bra att förlagen inte kan säga nej till den". Den drömmen är inte fel, skriver man ett mästerverk är det så klart större chans att man blir utgiven än om man skriver någonting som är blasé. Men, boken är idag tyvärr bara en del i utgivningsprocessen. Den viktigaste delen, visst, men ändå bara en del. Man kan inte gå från noll till hundra direkt. Spendera tid runt dem som kommer att bli ens framtida bransch. Författare, lektörer, förläggare och andra kunniga personer.  Oavsett om det är att ta ett jobb på ett förlag, ställa upp som gratisarbetare på mässor, starta en blogg eller podd där man kan intervjua branschmänniskor. Man måste placera sig själv i en position så att man kan vara en del av samtalet, en position där man kan lära sig av dem som jobbat längre än man själv gjort, en position där dessa människor får syn på en och blir nyfiken att veta mer.
  2. Skapa andra kvalitetsbevis. Det finns andra sätt att visa att man vet vad man håller på med. Andra texter som kan visa ens skriftliga färdigheter. Det kan vara noveller, artiklar i tidningar och webbsidor. Det kan vara blogginlägg eller poddavsnitt. Men även små saker som att starta upp samtal i relevanta sociala medier som visar djupkunskaper och respekt för branschen. Tänk dock på att det man skapar bör vara av hög kvalité. Det finns ett talessätt: alla företag håller på med marknadsföring oavsett om de vet om det eller ej.
  3. Jobba på sig själv. Jag önskar att den här punkten inte behövdes, men tyvärr tror jag att det blir mer och mer relevant för dagens samhälle. Förläggare och agenter försöker inte bara se var man är nu utan även hur långt de tror att man kan gå på sikt. På samma sätt som det kan vara värt att betala för lektörsläsningar m.m. kan det vara värt att aktivt jobba på sig själv. Skaffa färdigheter som kan vara av värde för ens framtida förläggare. Visa att man är passionerad, att man sticker ut från mängden, att man har intressanta saker att säga om världen som kan vara till gagn för andra. Som författare idag behöver man kunna marknadsföra sig själv lika mycket som man marknadsför sina böcker. Var dig själv är ett bra tips som man ofta hör, men bara till en viss punkt. Om "dig själv" är att vara blyg, försiktig, allmänt osäker och tystlåten kommer det troligtvis inte vara dig till gagn när förlagen överväger vem de ska satsa på.
  4. Uppdatera sanningsfiltret. Detta är något som ligger nära mitt hjärta, jag har skrivit flera blogginlägg på temat. Omge dig själv med dem som är ärliga mot dig. De som vill se dig lyckas, men som inte räds att kritisera dig och dina texter. De som kan specificera sin kritik och verkligen peka där det svider. Där man behöver utvecklas. Våga ta den smällen. Det gör ont i början men snart får man hårdare hud. Kritiken kommer då vara lika sann men inte göra lika ont och det kommer att göra ens skrivande bättre över tid.
  5. Släpp arrogansen. "Du förstår inte det jag skriver", "Jag borde ha fått ett kontrakt" eller "Det är synd att inga stora förlag satsar på fantasy längre" kommer inte att hjälpa dig att få ett bokkontrakt. Kanske är det sant, kanske har förlagen inte en rättvis bild av hur stor marknaden för svensk fantasy är. Kanske är ditt manus bättre än alla de andra fantasyförfattarna som kämpar där ute. Men den inställningen hjälper inte. Fundera istället på vad du kan göra mer, vad du kan bli bättre på och vad andra som lyckats bryta igenom har gjort. 

    ------

    Vill du läsa fler inlägg på detta tema? 


    Boktips, recensioner och litterär kritik0

    06 maj 2021

    I detta inlägg reder jag ut vad skillnaden är mellan boktips, recensioner och litterär kritik.

    Boktips, bokrecensioner och Litterär kritik

    I december skrev jag ett blogginlägg om hur vi som recenserar gör genrerna en björntjänst när vi inte kritiserar böckerna vi läser tillräckligt. Förra månaden följde jag upp det med ett inlägg om hur man skriver konstruktiv kritik i recensioner och här kommer en kort avslutande uppföljning där jag vill tänka högt om vad skillnaden är mellan boktips, recensioner och litterär kritik.

    On ni läst mitt inlägg om björntjänsten är det förhoppningsvis tydligt att jag upplever att svensk fantastik har för mycket av den ena och för lite av de två andra. Som jag ser det är skillnaden på dessa tre texttyper följande.

       

    Boktips

    Merparten av alla texter du läser i sociala medier är av denna form. Ett boktips hålls ofta rätt korta men kan ibland dra iväg till att bli någon sida lång. Merparten av dem brukar ofta beskriva bokens handling relativt ingående och ger kanske några korta kommentarer om vad man tyckte var bra eller intressant med boken. Syftet är att lyfta fram boken för att fler ska köpa den. Den ger oftast inte heller något betyg som tydligt motiveras, men om den gör det så ger den nästan alltid det högsta eller nästa högsta betyget.

    Recensioner

    En recension är sällan kortare än en sida. De innehåller också ofta en beskrivning av bokens handling men går djupare in i dess analys av bokens olika nivåer. Den diskuterar och värderar exempelvis bokens karaktärer, världsbygget, konflikter, teman osv. Den kan även bjuda på mer fakta om bokens utgivning och författaren och väver ibland även in en analys kopplad till denna information. T.ex. hur boken kan påverka dagens samhälle, vad författarens motiv med boken kan vara och hur den kan jämföras med författarens eller andra författares verk. 

    Litterär kritik

    Litterär kritik tar ofta ett bredare perspektiv och tar sin avstamp ur olika perspektiv som exempelvis feminism, arketypisk, queerteori eller ny historism. Den driver ofta en en tes om boken som den recenserar som baseras ur det egna perspektivet. Den granskar och fokuserar visserligen en bok, eller ett helt författarskap, men den har med sig ett helt annat bagage av "verktyg" för att kunna skriva en längre och mycket djupare analys än bokrecensionen. Verktyg som samhällskunskap, historia, filosofi, genretroper eller jämförelse med andra författares böcker. 

    Den litterära kritiken använder dessa verktyg för att bryta isär boken i separata delar, analysera dem var för sig, jämföra mot andra passager, och sedan montera ihop boken igen för att se hur väl de passar ihop med varandra i förhållande till hur recensenten uppfattar författarens syfte med boken. Den litterära kritiken kan innehålla en handlingssammanfattning och kan innehålla en del riktad kritik men den använder endast dessa som avstamp för en längre analys.

    Även om alla tre typer av texter kan föra fram åsikter om ett verk så är den litterära kritiken mest tyngd av bevisbördan. Dvs att man tydligt förklarar vad det är man har läst och vad detta säger om boken och författaren ute efter och inte bara delger vad man själv som recensent tycker om detta. Den tyckande aspekten bör, om möjligt, inte vara lika påtaglig i den litterära kritiken som i de två tidigare texttyperna.

    Den litterära kritiken kräver mycket förberedelse och tar flera timmar att skriva vilket gör att den är extremt ovanlig, särskilt i dagens sociala media-drivna samhälle. De få texter man kan hitta kommer främst från universiteten och är ovanliga bland bloggare, journalister och andra kritiker. 

    ---------

    Personligen har jag dock märkt att om jag lagt längre tid på en recension eller ett inlägg i allmänhet, verkligen gjort mitt yttersta för att hitta olika infallsvinklar, är jag mer benägen att återanvända det i framtiden. Dela det i grupper, länka till det i diskussioner och läsa igenom det igen vid senare tillfällen för att få nya tankar. Det är även de inläggen som oftare gillas, kommenteras och delas av andra. Så kanske är den där tiden du lägger ner på en längre recension, eller på ett djupare inlägg som går mot den litterära kritikens domäner, lika välanvänd som om du "bara" skev ett boktips.


    Konstruktiv kritik i recensioner0

    13 april 2021

    Syftet med konstruktiv kritik är att berika ämnet i fråga. Det kan dock vara jobbigt att få kritik på något som man kämpat med i flera år och som man nu i efterhand ändå inte kan göra något åt. Det krävs att både recensenten och författaren går en slags balansgång för att inte situationen ska förvärras. Här är fem enkla tips som jag försöker tänka på när jag försöker vara konstruktivt kritisk.

    Konstruktiv kritik i recensioner

    I december skrev jag ett blogginlägg om att vi gör svensk fantasy en björntjänst när vi som recenserar inte kritiserar böckerna vi läser tillräckligt. 

    Jag förväntade mig inte att se någon förändring inom fantastiken för att jag skrivit ett blogginlägg och uppmanat andra att vara mer kritiska. Men likväl märker jag ändå i mig själv en smula frustration och uppgivenhet när jag ser hur de onyanserade recensionerna fortsätter att dominera våra facebookgrupper och instagramflöden. Jag tycker att det är synd för svensk fantastik och tror uppriktigt att det gör skada på genrerna.

    Detta märks på flera olika sätt, inte bara på recensionernas verkan, utan även på samtalsklimatet i stort i dessa grupper. Man ser lite nu och då hur folk blir sämre och sämre på att ge och ta nyanserad kritik. En del försöker föra fram sakliga argument, ibland med tillspetsad retorik, utan att dessa ska uppfattas som påhopp, men misslyckas och kliver istället på tår och skapar kontroverser. Samtidigt ser jag också hur författare, bloggare och instagrammare blir sämre på att motta negativa recensioner och kritik i allmänhet, man upplever det genast som ett personligt påhopp och inte som en persons åsikt och ett försök till att stärka en genre.

    Jag har inte kunnat släppa detta från mina tankar. Här kommer därför en kort uppföljning till det inlägget. Vad man kan tänka på för att skriva recensioner som är kritiska men samtidigt också konstruktiva.

    Syftet med konstruktiv kritik är att berika ämnet i fråga. Det kan dock vara jobbigt att få kritik på något som man kämpat med i flera år och som man nu i efterhand ändå inte kan göra något åt. Men en välskriven recension är inte främst riktad till författaren utan till potentiella läsare. Recensionen är till för att ge dem en rättvis bild så att de sedan kan bedöma om de vill läsa boken eller ej. 

    Risken är dock att recensenten inte tänker på hur kritiken uppfattas. Om den framförs illa kan den göra stor skada och i värsta fall förstöra författarens självförtroende till den grad att hen slutar skriva. Här är därför fem tips, på hur man kan skriva recensioner som innehåller konstruktiv kritik men som samtidigt också hjälper dig att undvika att stjälpa, utlösa försvarsmekanismer eller skapa konflikter med författaren.

     Fem tips för att främja konstruktiv kritik i recensioner

    1. Formulera dig inte i termer om rätt och fel. Tänk på att uttrycka din upplevelse och underbygg din åsikt med relevanta exempel. Undvik att skriva i absoluta termer, det uppfattas lätt som hårt och onyanserat.
    2. Kapa bort onödiga adjektiv. Skriv inte överdrivna formuleringar om hur dåligt eller onödigt något var. Gå igenom texten en gång och kapa bort adjektiv som gör textens ton hårdare och mer dramatisk än vad det behöver vara. Ord som otroligt, enormt och makalöst kan tas bort.
    3. Visa att du riktar dig till potentiella läsare.  Texten bör inte vara riktad till författaren men det hjälper till att väva in någon formulering i texten som ändå tydligt visar att du riktar dig till potentiella läsare inte direkt till författaren.
    4. Formulera dig ordentligt. Det kan vara ganska irriterande att få kritik av någon som själv skriver meningar som inte håller ihop. En korrekt framförd kritik hjälper att skapa tillit. Läs igenom det du skrivit ett par gånger, fundera om du kan strukturera om din text så att den blir tydligare och korrekturläs den noggrant innan du publicerar den. 
    5. Väv in något positivt. Kritik tas emot bättre om du i din text visar att du inte håller ett allmänt agg mot boken, utan mot specifika delar. Alla böcker har intressanta ideér, karaktärer eller platser som kan lyftas fram i din recension. Men gör det inte som en avslutande gest, utan väv in negativa och positiva kommentarer utmed hela recensionen.
     

    Dessa tips gäller som sagt främst riktat till recensioner, men flera av dem kan även hjälpa dem som tycker att det är svårt att ta och ge kritik även på jobbet eller i Facebookgrupper. Jag hoppas att vi tillsammans kan bidra till att samtalet om fantastiken och böcker i allmänhet kan hållas öppen och levande. Och att vi tänker en gång extra innan vi stänger ute dem som tänker annorlunda, vilket endast bidrar till en ökad polarisering och inte hjälper till att hålla samtalet levande utan snarare skrämmer andra till tystnad.