JL Fantasy

Du borde0

15 juni 2020

Jag är något av en självutvecklingsknarkare och tänkte att jag kunde bidra till mina författarkollegor genom att skriva ner en sammanställning av vår tids bästa råd kring skrivande. Jag hoppas att ni tycker att den är lika tydlig och lätt att anamma som jag gör.

Du borde

Du borde skriva varje dag.

Du borde jobba mer på din skrivteknik.

Du borde inte jämföra dig själv med andra författare.

Du borde njuta av att du har möjlighet att ägna tid åt ditt skrivande.

Du borde ha fler följare på ditt författarkonto på Facebook.

Du borde ha fler följare på Instagram.

Du borde sluta vara inne på Facebook och Instagram.

Du borde knyta fler kontakter med människor i branschen.

Du borde åka på fler mässor och konvent.

Du borde leka mer med dina barn.

Du borde inte spendera så mycket tid på att läsa manga.

Du borde läsa mer fantasylitteratur.

Du borde läsa mer klassiska böcker.

Du borde läsa fler böcker om skrivande.

Du borde se färre tv-serier.

Du borde se The Wire, Sopranos, Breaking Bad, House of Cards, Firefly, Game of Thrones och Vänner.

Överarbetad

Du borde meditera oftare.

Du borde skriva dagbok varje dag.

Du borde träna mer.

Du borde äta nyttigare.

Du borde inte småäta.

Du borde äta mer frukt.

Du borde dricka mer vatten.

Du borde slappna av mer och tillåta dig själv att äta det du vill.

Du borde se till att du får åtta timmar sömn varje natt.

Du borde kliva upp tidigt och få saker gjort innan resten av världen vaknat.

Du borde inte bli irriterad när dina barn kliver upp klockan fem och stör din skrivrutin.

Du borde inte sitta ner så mycket.

Du borde slappna av mer.

Du borde inte låta din trötthet gå ut över andra.

Du borde inte tänka på jobbet när du är hemma.

Du borde umgås med dina vänner oftare.

Du borde blogga oftare.

Du borde sprida blogginläggen du skriver mer än vad du gör.

Du borde inte blogga så ofta utan istället fokusera mer tid på din roman.

Du borde inte be om hjälp så ofta.

Du borde be om hjälp oftare.

Du borde sätta upp tydliga målbilder.

Du borde vara nöjd med hur du har det här och nu.

Du borde ta en paus från alla borden.

Du borde inte stressa upp dig över det du inte kan kontrollera.

Du borde inte tänka och känna efter så mycket, gör bara.

Du borde ta till dig av de råd som andra författare och förlag ger.

Du borde lita på din egen magkänsla och hitta din egen väg.


Fantastiken under 2020-talet - Del 4, Anna Jakobsson Lund0

05 april 2020

Under året kommer en rad författare att skriva artiklar på temat Fantastiken under 2020-talet. De har möjlighet att spana efter trender, lämna önskemål, belysa det lilla eller det stora, spinna vidare på och diskutera tidigare författares texter eller överraska i största allmänhet.


Anna Jakokbsson Lund

Fotograf: Petra Berggren

  

En smal genre i ett smalt språk - att inte bli galen i jakten på läsarna.

Jag hakar på Tinas betraktelse från USA med en ganska personlig fundering kring det jag upptäckt om bokförsäljning under min egen resa under fem år som fantastikförfattare.

När jag började skriva Tredje principen, första delen av min dystopiska trilogi som utkom under 2015 och 2016, var jag företagare. Och som alla företagare tänkte jag att den som gör tillräckligt bra grejer och får tillräckligt mycket uppmärksamhet (och sätter rätt priser) kan klara sig ganska bra på en öppen marknad. Cirkeln-trilogin hade precis blivit en rejäl bästsäljare och jag visste att det fanns drygt 100 000 personer och bibliotek som var villiga att köpa en svensk fantastikbok.

Trodde jag att jag skulle sälja till alla dem? Aldrig. Men jag hade tänkt mycket på det här med att sälja till ”svansen på klockkurvan”, de där som ligger utanför mainstream och som vill ha något unikt, som just jag kan erbjuda. Det är en stor grej när man pratar om böcker i USA och jag tänkte att det kunde fungera likadant i Sverige.

Så jag gjorde det jag alltid gjort i min andra firma. Skapade bra grejer. Fixade så mycket uppmärksamhet jag kunde. Slet hårt och la ner min själ och nätverkade och var generös med mig själv.

Och det här sättet att jobba fungerar. Metoden att inte ge sig förrän det är perfekt har gjort att jag sedan 2015 har gett ut (snart) sju romaner som alla är riktigt snygga, stilrent satta och innehållsmässigt väldigt omtyckta. Många har läst och recenserat mina böcker, och jag kan nog räknas som en av de mest kända författarna på den undergroundscen av fantastik som finns i Sverige.

Jag är vansinnigt stolt över det här. Över alla mina böcker, över hur de når och berör människor. Alla framträdanden jag gjort på konvent, krönikor och artiklar och blogginlägg jag skrivit. Den kortlivade podden och mina gästspel i andra poddar. Varje gång en läsare taggar mig i ett inlägg där hen nämner mig eller någon av mina böcker som favorit smälter mitt hjärta lite.

Framgång. Gott smakar den.

Försäljningen då, hur har det gått med den? Jo, för att vara en egenutgivare har jag inte sålt dåligt. Sedan Tredje principen, som sålde slut på sin upplaga på 1500 ex, har alla böcker sålt ungefär 800 ex. De senare böckerna har fått litteraturstöd från Kulturrådet, och där ingår ett stödköp på 300 böcker, men det räknar jag inte med här.

Ungefär 800 böcker. Samma summa varje gång jag släpper en ny bok. Försäljningen går dock snabbare och snabbare. När boken släpps säljer den först bra några veckor, sedan när BTJs recension kommer säljer den riktigt bra i ungefär en månad, och sedan avtar försäljningen kraftigt.

Den uppmärksamme har nog förstått redan att jag säljer den absoluta majoriteten av mina böcker till bibliotek. Vilket är bra, för där får jag många läsare, och ibland möjlighet att åka ut på något författarbesök eller liknande som är både jättekul och ger lite stålar. Men jag har i princip ingen försäljning till privatmarknaden.

Oavsett vad jag har gjort har det sett likadant ut. Jag har haft omslagssläpp där instagrammare hjälpt till att sprida mina omslag, jag har deltagit i bloggstafetter och lyckats bli intervjuad på olika ställen. Författarvänner och bokbloggare skriver om mina böcker och jag har också inför släppet av Blynätter betalt för marknadsföring i olika typer av tryckt och digital media.

Ingen skillnad.  

Frustrated

  

Vad drar vi för slutsats av det här då? Att man ska ge upp och gå hem, eller försöka ge ut sin bok på en större marknad? Det första är inget som helst alternativ, och det andra har jag gjort, med resultatet att jag sålde tolv (12!) böcker trots fin marknadsföring från internationella bloggare.

Det jag har gjort är att backa från min tanke att om man gör bra grejer och får bra uppmärksamhet för dem så kommer det att sälja. När jag var övertygad om det mådde jag fruktansvärt dåligt över den uteblivna försäljningen och trodde att jag gjort något fel. Men jag har insett att bokmarknaden i Sverige är liten, att svansen som jag vänder mig till inte är så förtjust i svensk fantastik, att det finns en väldigt djup klyfta mellan den traditionella branschen och undergroundbranschen, där mycket viktas till den traditionella branschens fördel. Och när till och med den branschen går på knäna kan jag inte mäta min framgång i försäljning.

Jag siktar på att fortsätta göra min grej. Bra grejer som når in i folks hjärtan. Som jag kommer att vara stolt över även på ålderns höst. Tankar finns om att testa på andra sätt, till exempel ett nytt försök med en utländsk marknad. Men än så länge nöjer jag mig med att vara stolt över det jag åstadkommer vad gäller kvalitet, och försöker hålla borta frustrationen kring försäljning så mycket det går.

Jag uppmuntrar dig som är, eller tänker ge dig in i, branschen att göra detsamma. Kanske når du större försäljning genom någon riktigt smart kanal, men kanske inte. Och du kan fortfarande känna dig framgångsrik, om du bara fokuserar på rätt typ av framgång.

_______________

Anna Jakobsson Lund är en av Sveriges mest framträdande fantastikförfattare. Hon debuterade 2015 med den dystopiska Trilogin om Systemet och har sedan dess släppt sju fantastikböcker. Hon är senast aktuell med boken Blynätter som är första delen i serien Metallsviten.


Fantastiken under 2020-talet - Del 3, Tina Back0

22 februari 2020

Under året kommer en rad författare att skriva artiklar på temat Fantastiken under 2020-talet. De har möjlighet att spana efter trender, lämna önskemål, belysa det lilla eller det stora, spinna vidare på och diskutera tidigare författares texter eller överraska i största allmänhet.

Tina Back

Jag plockar upp stafettpinnen efter Christopher Pichler och tänkte ta upp områden som kan förbättra hur författare och läsare når varandra under det kommande decenniet.

Digitaliseringen i den svenska bokbranschen ligger sådär fem till sju år efter USA där jag bor. Det är inte någon jämnt fördelad fördröjning. Sverige ligger mycket längre fram på ljudbokssidan till exempel, tack var Storytel m fl. Poddfronten ligger långt framme. Folk läser fler böcker i genomsnitt också.

Men när det gäller andra digitala format och tjänster som stöder och distribuerar digitala produkter finns det mycket att använda, anpassa och inspireras av. 

Kort bakgrund: Jag trillade dit på egenutgivning och e-böcker 2012 när den stora digitaliseringvågen sköljde över den amerikanska bokbranschen. Precis som de flesta andra såg jag inte utvecklingen för Amazon. 

Medan det hände såg det ut som om Amazon skapade förändringen genom att låta vem som helst ladda upp en e-bok till försäljning i sin näthandel. Vilket ledde till en guldrusch efter att det fåtal författare som redan hade laddat upp e-böcker före Kindlen blev årets julklapp sålde tiotusentals böcker på bara några dagar. Plötsligt skulle alla ge ut en e-bok. Förlagen jublade. Efterfrågan mättades snabbt och vinsterna sjönk. Förlagen protesterade. Plötsligt var Amazon inte längre hjälten i dramat utan skurken. På ytan återgick bokbranschen i USA till sitt normaltillstånd: Det finns många böcker men bara några få författare som säljer i några större mängder.

Det här händelseförloppet låter rätt bekant om man följt turerna kring Storytel de senaste åren, eller hur?

En ny uppfinning, internethandel och -distribution, skapar en öppning för en ny typ av IT-plattform som smidigt kan bli länken mellan producent och köpare/konsument. Köpare och konsumenter migrerar till nätet där utbudet är obegränsat. Aktörer som tidigare dominerat produktionskedjan i bokbranschen (vad som ges ut, när, i hur många ex samt görs tillgängliga i vilka butiker), dvs förlag och fysisk handel är plötsligt förbiåkta. De står med en organisation och produktionsapparat som är föråldrad.

Jag var så övertygad om att e-boken skulle slå igenom att jag gav ut svenska handböcker i hur man gör dem 2013 och 2017. Jag trodde också att Amazon stod i farstun och digitaliseringen av den svenska bokbranschen skulle se ut ungefär som den gjort i USA, alltså e-bok först, följt av en indie-revolution och sen Amazondominans. 

Det här är något för er som skriver om tidsresenärer: Det hjälper inte att man kommer från framtiden om man antar att framtiden kommer att se likadan ut. För det gör de inte. 

Det var inte förrän Storytel dök upp som jag insåg att Sverige nått övergångsskedet utan vare sig Amazon eller e-böcker och digitaliseringen var ett faktum. 

De goda nyheterna är att det finns redan mängder av strategier och tjänster man kan använda sig av som författare så här i våra post-digitaliserade tider. Metoder som tagits fram och testats på andra marknader. En del måste förstås anpassas, men svenska författare kommer inte att behöva uppfinna hjulet.

Här är några typer av tjänster för att nå fler läsare som jag tror att vi snart kommer att få se i Sverige:

  

Nånting som Bookbub:

Bookbub

En nyhetsbrevstjänst där läsaren kryssar i vilka genrer man är intresserad av och det personliga nyhetsbrevet kommer med en kvalitetsgranskad lista på passande böcker som har tillfälligt sänkt pris. Man klickar på knappen för favoritnäthandeln och köper boken till det låga priset. 

Bookbub har även författarintervjuer och man kan få bokrekommendationer av sina favvoförfattare.

  

En tjänst som Bundlerabbit:

Bundlerabbit

Några författare går ihop med varsin bok kring ett tema och säljer den tidbegränsade samlingen till sänkt pris. Tanken är att hjälpa läsare att hitta liknande författare och få nya favoriter.

Bundlerabbit sköter administrationen, handeln och fördelar ersättningen mellan deltagarna mot en kommission.

Samma tjänst är perfekt for antologier där många författare ska dela på royaltyn.

  

En tjänst som Bookfunnel

Bookfunnel

Säg att du vill locka läsare att sajna upp sig för ditt nyhetsbrev genom att erbjuda t ex en novell i din serie som inte är publicerad någon annanstans, typ en spännande backstory eller ett soloäventyr. Tänk om allt sköttes automatiskt; intresserade klickar och hamnar där de kan ladda ner filen i sitt digitala favoritformat och hamnar samtidigt på din utskickslista.

Eller att de recensenter som ska recensera före boksläppet får en engångskod så att bara de kan ladda ner verket. Du får veta vilka som laddat ner.

Eller att du och några andra författare i samma subgenre kör en tidbegränsad kampanj som går ut till alla på era separata nyhetsbrevslistor med nedsatt pris för att locka nya läsare till varandras böcker.

Du säljer direkt från din webbsajt men Bookfunnel sköter allt kring åtkomst, nedladdning och support.

Du sitter och signerar men nån vill köpa den digitala versionen, så du ger dem en personlig engångskod där de laddar ner sitt ex. Kanske t o m tryckt på ett snyggt bokmärke. Samma sak med present-ex.

Engångskoder för extramaterial som arbetshäften, diskussionsfrågor för bokklubben, prologer, epiloger, bortredigerat material, målarbokssidor av karaktärerna, m. m. - allting i PDF redo för printern.

  

Det finns mycket mer i den här vägen och årtiondet har bara börjat. Tro inte på nej-sägarna, det är en stor värld därute och de flesta potentiella läsare är på ett eller annat sätt bara ett klick ifrån dig.

_______________

  

Tina Back har skrivit och gett ut handböcker på svenska. Hon frilansjobbade tidigare med bokdesign åt egenutgivare. Hon är grafisk designer och illustratör. Tina jobbar f n heltid åt ett stort fruktbolag i Silicon Valley. Hon kan inte avslöja mer än så. Tina skriver fantasy och science fiction på engelska.


Fantastiken under 2020-talet - Del 2, Christoffer Pichler0

01 februari 2020

Hej och välkomna till ett nystartat experiment på JLFantasy. Under året kommer en rad författare att skriva artiklar på temat Fantastiken under 2020-talet. De har möjlighet att spana efter trender, lämna önskemål, belysa det lilla eller det stora, spinna vidare på och diskutera tidigare författares texter eller överraska i största allmänhet.

Ett slag för det generiska

Genom att fantastiken under 2020-talet lär sig av deckargenren och blir mer generisk, tror jag att den svenska fantastiken kommer att nå fler läsare. Inte bara fysiskt genom att lägga böcker i händerna på dem, utan mentalt genom att våra idéer når genom de höga mentala barriärer som alla i vårt samhälle har rest omkring oss för att skydda oss mot en syndaflod av information. - Christoffer Pichler

Alla ogillar ett generiskt verk. Senaste fantasyboken jag läste tyckte jag var både förutsägbar och fylld med de mest stereotypiska figurer jag någonsin sett. Efter att ha läst boken så gick jag inte vidare med inspiration eller nya insikter. Men samtidigt läste jag hela boken. Detta var till och med bok två i serien. Är det då rättvist att säga att jag inte tyckte om den? Det finns något tryggt i det generiska, men samtidigt så har vi något starkt emot det. Kan det vara så att din favorithistoria egentligen är smyg-generisk?

Fantastiken har alltid utmärkt sig genom att bestå av varierad litteratur. Två författare som skriver till exempel portal-fantasy kan belysa en nästintill identisk premiss från två olika perspektiv och därmed förmedla helt skilda budskap till läsaren. Jag skriver det här inlägget som en beundrare av fantastiken, men även som en författare som vill se att genren utvecklas till att bli lika stor och respekterad inom skönlitteraturen som de svenska deckarna. Anledningen till varför jag har fastnat för framförallt fantasy, men aldrig riktigt för de ”realistiska nutida” berättelserna, är just att det inte finns någon begränsning. Friheten att belysa olika historiska, eller samtida, konflikter och få läsaren att reflektera över frågor om mänsklig natur gör fantasy unik. Bra fantasy för mig är som filosofisk text, fast skriven på ett underhållande sätt med karaktärer man kan relatera till som exemplifierar filosofin. Frågan är dock denna. Det är fantastiskt att ge författaren frihet att förmedla sina idéer på det sätt denne finner mest lämpligt, men är det realistiskt?

Realism är ett begrepp som kritiker av fantasy ofta använder sig utav. ”Hur kan du ta till dig något av en historia när en karaktär med en svepande gest kan få vatten att dela på sig? I en historia där djur kan prata?” Det är rimliga frågor som har många svar. Mitt svar är att allt jag kräver av en berättelse är att den har en inre logik och att allt hänger ihop givet tydliga regler (som läsaren inte nödvändigtvis måste känna till). Det är dock inte den här sortens realism jag vill tala om i det här inlägget, utan ifall det ostörda förmedlandet av idéer fortfarande är realistiskt?

Som Markus Åberg var inne på i sitt inlägg i den här blogg-serien, så växer utbudet av svensk fantastik väldigt mycket just nu. Många har en historia att berätta, och även då de stora förlagen hellre satsar på nästa deckare som ger läsaren en snarlik historia som senast med tillhörande garanterad försäljning, så satsar fantastiskförfattarna på sig själva och publicerar ändå. Utan att låta alldeles självgod som en författare som har gått den vägen, men det är modigt att våga satsa på sig själv och publicera den berättelse som just du tror på. Ta chansen och se var det tar dig. Men räkna inte med att bli nästa bestseller. Detta låter kanske bittert, men det finns ett större perspektiv i resonemanget.

Jag har själv en grupp av vänner som jag diskuterar allt jag skriver med. Ofta ändrar jag i manuset efter att det uppstår konsensus emot något jag från början föreställde mig skulle vara med. Tanken är att vännerna ska representera alla läsare och därmed göra texten mer mottagbar. Jag har både kvinnor och män, unga och gamla, som läser igenom och ger kritik innan jag publicerar mina böcker. Vad händer med de unika idéer jag försöker framföra när jag låter andra sålla genom det jag skriver? Enligt min egen uppfattning: Idéerna når fler läsare.

Unique idea

Att skriva historier som inte följer läsregler, att skriva historier som inte är det läsaren vill läsa, och att skriva historier som inte säljer några exemplar (och därmed förlagen inte vill ha), är en form av abstrakt konst som inte kommer att få det erkännande som det kanske förtjänar. Visst, det finns en poäng med att varje röst är unik och att det finns ett värde i att vara unik, men om ingen kan ta till sig ditt budskap, vad är då meningen? Av Friedrich Hegels filosofi om syntes och filosofisk logik, lär vi oss att utbytet av idéer och modet att möta varandra med konstruktiv kritik skapar ännu bättre idéer.

Genom att fantastiken under 2020-talet lär sig av deckargenren och blir mer generisk, tror jag att den svenska fantastiken kommer att nå fler läsare. Inte bara fysiskt genom att lägga böcker i händerna på dem, utan mentalt genom att våra idéer når genom de höga mentala barriärer som alla i vårt samhälle har rest omkring oss för att skydda oss mot en syndaflod av information. Poängen här är inte att alla historier ska vara samma, utan att hålla sig till skrivregler, att bygga identifierbara karaktärer, och verkligen underlätta för läsaren att sätta sig in i den fiktiva världen, tror jag är fundamenten för att nå fram till läsaren. Genren är väldigt varierad och det finns oräkneligt många historier att berätta. Jag hoppas alltså inte att 2020 blir året då endast en historia berättas i svensk fantasy, som det ibland känns när man tittar på de stora filmsläppen internationellt, och jag tror inte det kommer att hända heller. Utan istället vill jag se att man vågar använda sig utav gemensamma byggstenar för att berätta unika historier. Vi behöver skriva tilltalande historier så att den svenska fantastiken kan etablera sig som läsvärd litteratur på marknaden.

En enkel princip för att sammanfatta: om en historia inte tilltalar oss, kommer vi inte att läsa vidare. När utbudet av underhållning ökar lavinartat, så måste utbudet anpassa sig till efterfrågan. Det som inte anpassas kommer att glömmas bort. Detta är det kommande decenniets präglande ton. Att komma ihåg att en produkt bara är värd något ifall det finns en mottagare som uppskattar den. Att påminna sig om att oraffinerade tankar blir till strukturerade idéer genom konstruktiv kritik. Och att minnas sin egen grundtanke som man ville förmedla genom sitt skrivande.

Glöm aldrig din egen unika röst under 2020, men tänk även på mottagaren öron.

  

----

Christoffer Pichler är aktuell med sin Revanianda-trilogin. En lågteknologiskt medeltida fantasy där en gråzons-moral präglar dess politiska drama. Vill ni läsa mer om Christoffer kan ni gå in på hans förlags hemsida Imagine Games.

  

Vill du ha uppdateringar när det kommer nya inlägg och följa diskussionen som följer kan ni gå in på min författarprofil på Facebook.


Fantastiken under 2020-talet - Del 1, Markus Åberg0

18 januari 2020

Hej och välkomna till ett nystartat experiment på JLFantasy. Under året kommer en rad författare att skriva artiklar på temat Fantastiken under 2020-talet. De har möjlighet att spana efter trender, lämna önskemål, belysa det lilla eller det stora, spinna vidare på och diskutera tidigare författares texter eller överraska i största allmänhet.

...författaren och läsarna blir därmed medskapande. Det går från denna utveckling föreställa sig att skönlitteratur i framtiden blir en produkt framställd på beställning. Det kanske låter trist, men kan samtidigt leda till nya sätt att skriva och uppskatta litteratur på. Om författaren blir underordnad berättelsen så kan till exempel fanfiction få ett lyft, tänker jag mig. För den ensamma författaren finns det en tröst i att hen kan ingå i tankesmedjor som klarar av att färdigställa en fantasytrilogi på rekordtid. Det låter väl inte så dumt? - Markus Åberg
Först ut att tolka temat är författaren Markus Åberg. Han är aktuell med sin roman Överträdelsen som ges ut av Marwa förlag den 25e Januari. Han skriver bland annat om synen på författaren som ensam skapare av bok och om att han vill se mer fantastiklitteratur som förlagen och läsarna inte vill ha, under 2020-talet.
Markus Åberg

Jag inleder detta initiativ med en interjektion: äntligen! Detta äntligen utbrister jag för att vi lämnar ett årtionde, men även för att jag längtar efter flera hugskott och analyser i den svenska fantastiken. Genrerna är som ett uppdukat smörgåsbord, och jag hoppas det här kan bli ett startskott för en större och bredare litteraturkritik. Det vore roligt. Att utbrista äntligen är också som alla vet en härmning av Gert Fylkings kommentar till tillkännagivandet av nobelpriset i litteratur. Men det kanske den yngre generationen inte uppfattar? Det må så vara, men denna artikel är inte tänkt att uppehålla sig i det förflutna, utan blicka framåt mot framtiden  ̶ science fiction-litteraturens stora och ständigt återkommande ämne. Och med facit i hand har den förutsedda framtiden ibland inträffat, som till exempel när Arthur C. Clarke såg möjligheterna med att använda satelliter i fasta banor. Med det sagt så är det naturligtvis inte science fiction-författarens uppgift att gissa rätt, utan snarare att tänka fritt och gränslöst. Jag har anledning att senare återkomma till det. 

Jag kommer dela in den här artikeln i hur fiktion i framtiden kan äga rum, och även vad den nya fiktionen kan innehålla. Om jag börjar i den ena änden, hur den kan äga rum, så är det nära till hands att se en fortsättning på vad som redan sker. Fantastikförfattare, och även andra författare för den delen, har tröttnat på att vänta med mössan i hand. De har tagit saken i egna händer och gett ut böcker själva eller med hjälp av olika tjänster. Även flera mindre förlag har dykt upp. Genren  ̶ som det stod på hemsidan till fantastikportalen  ̶ sjuder av liv. Den händer saker nästan hela tiden. Till stor del tror jag det ökade utbudet är på grund av teknikutvecklingen. Sölve Dahlgren skriver i en artikel på Boktugg om hur AI kommer vara ett stöd i framtiden för författare och förlag. Både vad det gäller att hjälpa till med textredigering, men även med att producera texter. Sölve nämner även att talprotes kan vara redo att implementeras för att byta ut mänskliga inläsare, och att ljudböcker kommer tränga undan de tryckta böcker. Det låter rimligt. Och det är väl i det som tekniken inte bara bjuder på möjligheter utan även skrämmer. Vi får lydigt gilla läget vare sig vi vill det eller inte.

AI för författare

För spridningen och populariteten finns det mycket att göra. Fantastiken i Sverige har en liten publik som gillar att hänga med i vad som händer. Det borde utnyttjas. Det räcker med att starta en podd eller blogg för att göra skillnad. Fantastiken överlever på grund av sina eldsjälar och med små medel går det att få stora saker att hända. Många fantastikförfattare, etablerade som oetablerade, tror jag saknar arenor och scener att få vara verksamma i. Under lång tid har att armbåga sig fram varit ett framgångsrecept. Personligen tycker jag det är en tråkig utveckling som skulle kunna ändras om det bara fanns fler platser som det går att vara verksam i. 

Något som både handlar om innehållet i litteraturen och hur den kommer att äga rum, är synen på författaren som ensam skapare av en bok. Det tror jag redan är på väg att förändras. Det dyker upp författarpar på bokframsidor och det kanske till och med skrivs kollektivt på olika håll i landet. Ännu ett steg längre går en ny app som heter Crowdstory, där användare röstar och bestämmer hur en påbörjad berättelse ska fortsätta. Författaren och läsarna blir därmed medskapande. Det går från denna utveckling föreställa sig att skönlitteratur i framtiden blir en produkt framställd på beställning. Det kanske låter trist, men kan samtidigt leda till nya sätt att skriva och uppskatta litteratur på. Om författaren blir underordnad berättelsen så kan till exempel fanfiction få ett lyft, tänker jag mig. För den ensamma författaren finns det en tröst i att hen kan ingå i tankesmedjor som klarar av att färdigställa en fantasytrilogi på rekordtid. Det låter väl inte så dumt? Men samtidigt så försvinner någonting i den utvecklingen och som sig bör kommer motreaktioner skapas. Litteratur har alltid handlat om aktion och reaktion.

Fanfiction

Och vad kommer hända med litteraturens innehåll? Som jag var inne på tidigare så är fantastiken fri och gränslös. Ingen annan skönlitterär genre kan i samma utsträckning ta i från tårna och använda fantasins möjligheter lika generöst. Men gör den det? Min förtroliga kritik mot fantasy, science fiction och skräcklitteratur från Sverige är att den kan kosta på sig att vara mer modig. För att vara gränslös så är litteraturen jämförelsevis tillrättalagd och hämnad av att vara duktig. Jag vill se mer av allt, och inte nödvändigtvis mer av vad förlagen eller läsarna vill ha. Tvärtom vill jag se vad förlagen och läsarna inte vill ha. Jag vill se litteratur som bråkar och tänker utanför ramarna. Berättelser där språket, stilen och formen står i fokus. Där dramaturgikurvor rivs sönder för att ersättas av en handling som inte påminner om allting annat. Berättarperspektiv som får hoppa. Ett avsiktligt utelämnande av gestaltning, och andra avvikelser mot oskrivna skrivregler. Även till de fantastiska inslagen i böckerna så upplever jag att det är ängsligt. Det vore friskt med fler böcker som inte försöker anpassa sig till hur en bok bör vara i respektive genre. Jag vill se mer punk och mindre måttlighet. Jag vill se mindre av ”hur det ska vara” och mer av ”gör det ändå”.

Jag får inte glömma samtiden. Framtidens samtid. Den går hand i hand med litteraturen, det har den alltid gjort och kommer fortsätta att göra. Det blir klimatångest, feminism och politik. Vi börjar redan nu bli trötta på zombieapokalypser och återanvända monster, så det tror jag vi får se mindre av. Räkna också med att automatiseringen och robotiseringen kommer lämna sina spår. Och så kommer vårt beroende av internet fördjupas. Utöver det så tror jag det alltid kommer finnas plats för fantastik som är safe and sound. Som inte bråkar utan erbjuder mysig underhållning en stund för den som vill det. Eller som jag var inne på tidigare, att det kommer bli mer av allt. Det tror jag. Och alldeles säkert så tror jag vårt behov av att få drömma oss bort i en bok kommer kvarstå. Det behovet har jag svårt att se kommer bytas ut eller försvinna.

 -----

Vill ni läsa mer om och av Markus kan ni gå in på hans hemsida, http://www.abergmarkus.se/
Vill du ha uppdateringar om kommande inlägg och följa diskussionen som följer kan ni gå in och gilla min författarprofil på Facebook.