JL Fantasy

Recension - Jessica Jones 0

07 januari 2016

Netflix nya superhjälteserie Jessica Jones utspelar sig i samma värld som alla övriga marvelfilmer/serier. Ibland kommenterar Jessica till "the big green guy" och "the flag-waver" men vi får aldrig se någon av Marvels tidigare superhjältar. Istället har vi här en helt egen berättelse som skiljer sig på flera sätt från de andra marveltitlarna.


Jessica Jones har lagt sin misslyckade superhjältekarriär på hyllan. Hon vill nu bara dricka bort sina dåliga minnen och leva sitt liv i ensamhet. Hon livnär sig genom att arbeta som privatdetektiv och det är där serien tar sin början.

Det känns som att Netflix och Marvel testar marknaden med alla dessa nya superhjälteserier. Avengers, Daredevil, Agents of Shield, Jessica Jones m.fl. Vilken kommer få störst genomslag? Jag tror att det kommer att bli Jessica Jones av tre anledningar.
  1. Den har den mest intressanta och mest skrämmande skurken jag någonsin har sett. Killgrave, a.k.a. Purple Man från serietidningarna, som spelas av den söta David Tennant (f.d. Dr. Who). Jag fullkomligen darrar varje gång han visar sig. Att de lyckats göra detta samtidigt som han är väldigt verklighetstrogen är mycket imponerande. Han förtjänar att få en Golden Globe för den här rollen. 
  2. Serien är enormt rå, mycket (men inte bara) tack vare just Killgrave. Jag skulle inte rekommendera den till någon under 18 år. Min sambo frågade vid ett tillfälle om det verkligen var bra att jag såg på den här serien när min tre månader gamla son var i samma rum. Jag fullkomligen älskade de tre sista avsnitten då råheterna avlöste varandra i tät följd.
  3. En kvinnlig huvudkaraktär som löser sina egna problem. Den handlingskraftiga, tuffa och mörka huvudkaraktären Jessica, spelad av Krysten Ritter. 
Det känns skönt att äntligen få se en serie som är gjord för en vuxen publik. För mig var detta den bästa TV-serien under 2015, till och med bättre än Daredevil.

Förvänta dig inte hjältar som skjuter laser ur ögonen, flyger runt och räddar världen. Vill du istället ha en handling som är rå och går djupare in på karaktärernas känslor är detta en superhjälteserie för dig.

Betyg: 5/5





Recension - Battlestar Galactica0

11 oktober 2015

Battlestar Galactica utspelar sig i ett universum där ett ensamt militärt rymdskepp, Battlestar Galactica, skyddar det som finns kvar av mänskligheten - en rymdskeppsflotta bestående av 40 000 människor. Rymdskeppet skyddar dem från den ras av robotar som förstörde mänsklighetens hemplanet och som nu jagar dem genom universum.

Även om långa sci-fi-serier inte riktigt är min grej gav jag Battlestar Galactica en chans eftersom jag hört många säga att den är en av, eller kanske till och med den bästa, sci-fi-serien som gjorts. 

Serien utspelar sig över fyra säsonger med ungefär 20 avsnitt i varje säsong. Vi får följa ett flertal olika karaktärer som arbetar ombord på rymdskeppet. Vi får även följa robotarna som försöker förgöra mänskligheten. De har nu lärt sig att ta mänsklig skepnad och alla karaktärer kan eventuellt vara en robot i förklädnad. Detta gör att serien inledningsvis  känns väldigt mystisk och originell.


I Battlestar Galactica går det knappt att se var säsongerna slutar och börjar. Allt flyter ihop i en enda lång handling, något som jag uppskattar. Det gör att det känns som att serien har en mening som är mer än att bara sälja, till skillnad från till exempel Sense 8 där säsongen var väldigt självständig och lämnade lite spänning över till kommande säsonger. 

Över lag måste jag dock säga att Battlestar Galactica var en fullständig besvikelse för min del. För det första kändes handlingen otroligt förutsägbar efter första säsongen. Många avsnitt verkar bara vara där för att fylla ut och skapa onödiga intriger som inte har någonting att göra med huvudhandlingen. Hade dessa skalats ned skulle det ha räckt med en eller två komprimerade säsonger i stället för fyra. 

För det andra har serien inga karaktärer som jag gillar. De fattar gång på gång beslut som uppenbart bara är till för att seriens skapare har målat in sig i ett hörn. När detta har hänt ett tiotal gånger blir allt väldigt förutsägbart och platt. Som såpoperan Skilda världar fast i rymden.

Det värsta med serien är dock de fruktansvärt dåliga profetiorna. I vart och vartannat avsnitt får i princip alla karaktärer "profetior" utan någon särskild anledning. Profetiorna kommer som mystiska gåtor, oftast när karaktärerna drömmer, och verkar endast vara där för att ge tittarna något att fundera på och se fram emot. Problemet är bara att det  varken skapar spänning eller fördjupar handlingen, tvärt om får det mig bara att tänka på det klassiska "Deus ex machina" - problemetGud räddar karaktärerna när det passar hen - det spelar ingen roll vad karaktärerna gör eftersom allt redan  är förutbestämt enligt Guds fullständiga plan. Detta sker gång på gång i alla fyra säsonger och gör mig otroligt frustrerad.


Varför den här serien blivit så omtyckt av många är helt bortom mig. Battlestar Galactiva får en sympatisk 2:a för att den har en del intressanta idéer i grundhandlingen. Utan dessa hade jag inte tvekat att ge den en svag 1:a.

Betyg:  2/5

Älskar du profetior och mystik som inte förklaras och såpoperor förklädda till sci-fi? Då är Battlestar Galactica något för dig.

Sense8 - Recension0

31 juli 2015

För någon vecka sedan snubblade jag över Netflix nyproducerade sci-fi serie Sense8. Efter att ha sett den första säsongen var jag överraskad över hur annorlunda och uppfriskande den var.


En grupp människor, på olika platser i världen, blir plötsligt mentalt länkade till varandra. De kan känna varandras känslor och dela varandras färdigheter. Snart blir de jagade och måste hitta ett sätt att komma undan de som ser dem som ut hot.


 
Seriens åtta huvudkaraktärer

Det som gör denna serie speciell är de åtta huvudkaraktärerna. Till en början kan serien kännas ganska seg eftersom att den spenderar mycket tid på att bygga upp karaktärerna. Huvudhandlingen förs inte framåt särskilt mycket alls förrän de absolut sista avsnitten i serien. Men i gengäld får serien ett väldigt mänskligt intryck. Flera av karaktärerna är också väldigt olika varandra. Jag tror att de som ser serien kan känna igen sig själv i någon av de åtta. Min favorit är Lito.


Lito Rodriguez spelas av Miguel Silvestre

Enligt mig var de två sämsta avsnitten det första och det sista. Det första för att det var alldeles för segt och det sista för att det var alldeles för förutsägbart, vilket drar ner säsongens helhetsbetyg. Förvänta dig inte särskilt mycket action eller sci-fi av den här serien. Men gillar du levande och spännande karaktärer är detta serien för dig.

Betyg: 3/5

Vill du veta mer om serien -  Imdb

Recension - Daredevil säsong 10

12 juli 2015

När jag läste att Netflix skulle göra en egen Daredevil serie var jag väldigt skeptisk. Efter Daredevil filmen från 2003, med Ben Affleck i huvudrollen, trodde jag att ingen någonsin skulle göra en ny film, ännu mindre en hel serie om den blinda superhjälten.


Redan i första avsnittet fastnade jag för Netflix tolkning av karaktären. Med en trovärdig handling, intressanta karaktärer och bra actionsekvenser får vi följa hur Matt Murdock sakta växer in i rollen som Daredevil, Likt Batman i Christoffer Nolans filmer. Serien är mörk men ändå rätt lättsam, mycket tack vare sidokaraktären Foggy.

Jag gillar särskilt hur serien porträtterar Wilson Fisk, aka Kingpin (även om han aldrig kallas för Kingpin i serien). Vi får i den senare delen av serien följa antagonisten nästan lika mycket som vi får följa huvudkaraktären själv. Hans bakgrund, utveckling och relation till Matt är intressant och annorlunda.



Förutom att serien är något förutsägbar och stundtals lite långsam tycker jag att den är väldigt sevärd och jag ser fram emot säsong två som kommer någon gång under 2016.

Betyg: 3/5

Game of Thrones Säsong 5 Avslutning (Stora Spoilers för s05e10)0

15 juni 2015

Fantastisk säsongsavslutning idag. Serien knyter samman alla trådar och slutar i de flesta fall på exakt samma plats som bok 5 gjorde. Här kommer mina tankar om kvällens avsnitt men även en del reflektioner kring hela säsong fem.

Likheter:
 
  • John Snow dör, precis som i böckerna. Jag tyckte till och med att hans död var ännu bättre i TV-serien än vad den var i böckerna. Det enda sättet som jag skulle kunna se att han överlever. Är om de slår ihop Johns karaktär med Lady Stoneheart, från böckerna, genom att Melisandre återupplivar honom. 
  • Daenerys Targaryen tillfångatas av Dothraki. Tyckte dock bättre om hur det beskrevs i böckerna, dvs att hon hittas naken tillsammans med sin drake. Men, allt som allt, kändes Daenarys storyn för denna säsong ändå lite bättre än böckerna eftersom att hon träffade Tyrion. Att han och Varys är kvar att styra staden medan hon är borta är för bra för att vara sant.
  • "Sansa Stark" flyr från Boltons genom att hoppa från muren tillsammans med Reek. Undrar vem som ska hitta henne nu då Stannis är död, troligtvis Brienne. Överlag gillar jag hela Sansas story genom säsong fem.
  • Cersei Lannisters botgöring porträtterades fantastiskt väl. Jag har längtat efter den scenen och jag blev inte besviken. Vi fick även se Greagor Clegane aka Ser Robert Strong för första gången och jag gillade även hur han såg ut. 

Skillnader: 
 
  • Arya har kommit något kortare än vad hon gjort i bok 5. Men samtidigt kan hon även ha kommit lite längre, om Meryn Trant storyn är något som kanske ska komma i bok 6.
  • Jamies story är helt annorlunda och Myrcella dör precis innan hon accepterar Jamie som sin pappa. Ytterligare en tragisk scen som inte är med i böckerna, men som jag gillar. Jamies story har överlag varit väldigt blek och The Sandsnakes var säsongens största besvikelse. Men jag förstår varför de gjort dessa förändringar (Se tidigare inlägg för mer info kring detta).
  • Stor skillnad var att Stannis Baratheon dog i säsongsavslutningen. Vilket han inte gjort i böckerna. Detta tyckte jag var det mest intressanta med hela denna säsong. Jag har alltid litat blint på alla Melisandres profetsior. Skulle gärna höra hur ni andra tror att detta kommer att förändra serien och om ni tror att han även kommer att dö i böckerna?

Sammantaget: 
Jag tycker att detta har varit den starkaste säsongen, förutom kanske säsong ett. Att så många huvudkaraktärer dör tycker jag också är ett bra tecken för kommande säsonger. Färre huvudkaraktärer leder alltid till en tydligare känsla av framåtrörelse i serier och böcker.