Inför 2016 var jag lite orolig. Hur skulle året egentligen gå ihop? Jag funderade mycket på det kommande bröllopet, flytten till vårt nyköpta radhus, pappaledigheten och om skulle jag finna någon tid till skrivande i mitten av allt detta. Min plan var att bli färdig med första utkastet till min andra bok och under Januari - Mars gick detta rätt bra. Åtta kapitel hade jag lyckats få ihop men sedan tog energin och tiden abrupt slut.
Folke klev upp allt tidigare varje morgon och landade tillslut på den tiden som blivit min och Hannas vardag under större delen av detta år, uppstigning klockan 05:15. Tidigare hade jag alltid kunnat skriva på morgonen innan jag åkte till jobbet men detta blev jag nu tvungen att sluta med. Vi försökte hitta nya tider som kunde passa men jag insåg ganska snabbt att det skulle bli svårare än jag trott. De kvällar jag faktiskt orkade sätta mig ner och skriva fick jag nästan ingenting gjort. Jag kände mig misslyckad och rätt uppgiven. Jag skrev ett inlägg på facebooks författargrupp där jag undrade hur alla aspirerande författare hittade skrivtid i mitten av småbarnsbubblan. Jag fick massor av tips. Skriv på mobilen när du handlar, skriv när du sitter på toaletten, sluta umgås med vänner, sluta se på serier/filmer och rådet som jag tillslut valde att följa.
"Bra fråga! Men det är läge för lite smärtsam omprioritering. Du och det lilla barnets mamma har en annan stor uppgift framför er. Större än allt författarskap i världen. Så rådet är lika kort som kärvt: Anpassa dig! Men tids nog hittar du oaserna i livet där skrivandet väntar på dig." - Anders Aspenberg
Efter det taggade jag ner på skrivandet och lade mer fokus på min familj. Vi flyttade och det gick bra, förutom att Hanna bröt armen. Vi gifte oss under sommaren och bröllopet blev lyckat trots regn och stormar. Men det största under det här året har varit att få vara pappaledig med Folke. I åtta månader har vi skrattat, lekt, läst, gråtit, spelat Pokemon och haft en fantastisk tid. Jag kommer att sakna att alltid ha honom med mig nu då jag börjar arbeta igen i januari.
I fantasyväg har året också levererat. Den största besvikelsen var utan tvekan Batman vs Superman. Nog sagt om det. Bäst under året var animen Re:Zero som ständigt överraskade mig. Men även filmen Deadpool och böckerna The Fifth Season och Warbreaker var höjdpunkter för mig. Överlag blev det rätt mycket anime under året eftersom det var det lättaste formatet att konsumera under föräldraledigheten när man väl fick en liten paus.
Under juli-oktober blev det väldigt mycket promenader tack vara fenomenet Pokemon Go. Jag lade ned min Hearthstonekarriär och satsade fullt ut på att bli Umeås bästa Pokemontränare. Jag gick ner fyra kilo, som jag snabbt lade på mig igen när snön föll i början av november. Under de månaderna konsumerade jag också många ljudböcker vilket var skönt eftersom jag inte han läsa särskilt mycket under sommaren. Det var dock synd att Storytel inte hade särskilt mycket svensk fantasy som jag hoppats. Därför bytte jag snart till Audible som har ett betydligt större utbud på engelsk fantasy.
I nuläget har jag skrivit 11 kapitel på min bok och jag är nöjd med den siffran med tanke på vars jag började det här året och allt annat som hänt. Under november och december månad har jag dock gått omkring och funderat en hel del på hur jag ska kunna utveckla mitt skrivande. 11 kapitel på ett år är inte tillräckligt oavsett hur mycket som händer i mitt övriga liv. I alla fall inte om jag ska ha kvar min nuvarande målbild med mitt skrivande. Därför har jag gjort en del omprioriteringar inför 2017.
- Jag kommer sluta spela spel helt och hållet och gå på spelberoendeträffar en gång i veckan för att upprätthålla detta.
- Jag har avföljt nästa alla mina vänner på facebook och får nu endast upp inlägg från de författare, skriv och fantasygrupper som jag är medlem i.
- Jag har avprenumererat så gott som alla youtubekanaler och bloggar, som inte rör fantasy, som jag följt.
Förhoppningsvis kommer detta ge mig mer tid att spendera på att skriva på min bok och för min blogg under 2017.
Sammantaget
Trots att det blev mindre skrivet än jag velat under 2016 har det varit ett av de mest händelserika, lärorika och bästa åren i mitt liv.