I tjugo år har jag undervisat om krig, kriser och konflikter. Om spanska sjukan, ebolautbrottet 2014 och om Hans Rosling. På min fritid har jag läst fantasy och sett på filmer med samma tema. Jag har drömt mig bakåt i tiden, men ibland även framåt. Sugits in i någon spännande dystopi med osäkert slut.
Just nu lever jag bara här och nu. I verkligheten. Min verklighet har blivit en dystopi. Aldrig hade jag trott att en pandemi skulle bli en del av min vardag på det här sättet.
Vi reagerar alla olika på det som händer i världen och det är okej, jag lägger inga värderingar i det. Själv önskar jag att jag kunde fortsätta som innan med mitt skrivande, men har kommit fram till att det inte är möjligt. I alla fall inte just nu. Det jag hade tänkt skriva i det här blogginlägget om framtiden har blivit historia.
Fantastikens framtid är sammanvävd med pandemin vi nu lever med. Hela bokbranschen påverkas av dess effekter. Nätbokhandlarna kan inte kompensera för de fysiska bokhandlarnas förlust. Förlag och författare får minskade ekonomiska intäkter. Något jag saknar, och som inte kan mätas i pengar, är alla fysiska möten som nu inte kan äga rum.
Jag instämmer med tidigare skribenter, marknaden för den svenska fantastiken var liten redan innan pandemin bröt ut. Marknaden var inte lätt att komma ut på och ekonomiskt överleva i.
Jag tror man får tänka på kort och lång sikt när det gäller den svenska fantastikens framtid. På kort sikt handlar det om att ta sig igenom de följder krisen har skapat. Lättare sagt än gjort, men något annat alternativ är inte möjligt. Jag tror också att det är viktigt att ställa rimliga krav på sig själv som författare när det gäller försäljning och att hitta alternativ till fysiska träffar och bokmässor. Och där är jag optimistisk. Jag har sällan träffat så många positiva och handlingskraftiga personer som inom den svenska fantastiken.
Världen reste sig efter spanska sjukan och första världskriget. Så även efter andra världskriget. På sikt kommer världen att bli sig mer lik, men först måste forskarna hitta en effektiv behandlingsmetod mot covid 19 och ett vaccin. Då kommer de ekonomiska hjulen att börja rulla snabbare igen. De fysiska bokmässorna kommer att komma tillbaka.
Jag delar Wistrands tankar om framtiden för oss författare. Vi kommer att vandra olika vägar postcorona. Vissa av oss kommer att fortsätta som vanligt, medan några kommer att sluta skriva eller byta genre. För min egen del känner jag mig mer som lärare än författare just nu. Jag kommer inte sluta skriva, men som det känns nu kommer jag prova en ny genre. Jag kommer att stanna i verkligheten, fast i förfluten tid.
En annan sak som jag har funderat över under pandemin är dystopiernas framtid. Kommer de locka fler läsare, eller färre? Kommer det bli fler eller färre författare inom genren? Och vad kommer dystopierna handla om? Värre pandemier med högre dödlighet än Covid 19? Eller något helt annat?
Framtiden kommer att ge oss svaren, men det ska bli intressant att se hur det kommer att utvecklas.
Jag vill avsluta mitt inlägg med ett citat från Harry Potter:
“Happiness can be found even in the darkest of times, if one only remembers to turn on the light.”
Tack Josef för att jag fick möjligheten att medverka på din blogg.'
-----
Jenny Töredal är aktuell med sin trilogi, Sagan om Ella. Vill ni läsa mer om Jenny kan ni gå in på hennes författarsida på facebook.