Allt som jag själv tycker att manuset är.
Det är samma känsla som jag hade när det första utkastet var färdigskrivet och min första tanke var att sätta eld på skiten. Det är konstigt hur man kan hata och älska något så mycket på samma gång.
Jag hanterar detta genom att bara göra det. Må dåligt och sedan logiskt resonera om vad det är jag känner och varför. Det är naturligt att vara rädd och oavsett vad alfaläsarna ger för feedback så kommer det att vara nyttigt. Tycker de att det är dåligt så säger de förhoppningsvis varför de tycker så, och då har jag något att jobba vidare med. Tycker de att det är bra, ja då är väl det bra.
På sätt och vis skulle det vara värre om de tycker att det är bra än om de tycker att det är dåligt. Det skulle betyda att jag kan skicka iväg det till förlag, och det är ännu mer skrämmande än att bara skicka det till några alfaläsare.
PS: Jag har blivit pappa :D
De kommer att tycka...
12 september 2015
Igår lämnade jag ut mitt redigerade manus till en grupp alfaläsare. Det var jobbigt. Kroppen protesterade så gott den kunde: "Nej, lämna inte bort det! De kommer att tycka att det är värdelöst. De kommer inte att förstå det. De kommer att klaga på språket, handlingen och karaktärerna. De kommer att tycka att det är löjligt, barnsligt...".
comments powered by Disqus